Fan med…

Tappat bort våran tur krokodilpip. Bästaste pipen också enligt Tisla… Fast i ärlighetens namn var det hennes fel! Ha! Hon fick den som belöning efter sitt spår och sprang runt och pep nöjt med den… Lyckas tappa den i det enda diket där och där det går under en skogsväg (såklart), dessutom uppströms så att den bara MÅSTE rinna in under bron. Ja – med en hjälpsam knuff av fröken Trassel såklart (behöver ni undra varför hon kallas det…?). Jag försökte vispa vattnet så den snabbt skulle rinna under, händer inget. Gräver upp diket så det rinner snabbar på andra sidan… Yes – det hjälper!

Problemet var bara att Tisla också hjälpte (igen). Hon skriker också ”yes”, kastar sig i diket (innan jag hinner stoppa henne) efter sin käreste krokodil, putar in den åt andra hållet med… antingen låser hon fast den bakom någon sten eller så fyllde hon dem med vatten så den sjönk – puts, väck, borta! Skit med… vi BEHÖVER ju den krokodilen, det var ju tur krokodilen från växjö utställningen. Nåja, får skaffa oss en ny tur pipis.

Spåret då? Tja, kom runt skapligt bra, med 6/7 apporter. Matte övade på att vara mer passiv och bara läsa henne. Vilket gick an… Nu ska jag bara låta bli att bli nervös på sönd. så inte jag pajar och gör fel.

Puma? Mår skapligt idag, ont i såret såklart, men har smärtlindrande. Tyvärr lite illamående av smärtlindringen och att hon fick fasta igår. Nåja, lite mat och ofta är nyckeln så länge hon käkar Rimadyl. Väl på Rimdaylen så undrar hon mest varför livet ska vara så j*vla tråkigt, bra tecken.

Nu konstruera prov åt mina elever (vilka inte desperat mailat frågor, hum minns de att de har prov?), sedan sängen… Upp i skaplig tid, spåra, träna lite kryp och apportering. Sen -> Kalmar och flyttstäd, somna hos Lollo, upp tidigt och sedan jobba hela dagen… Vakta prov alla mina lektioner – eh – kul. Hem med tåg (som förhoppningsvis går som de ska), gå ett spår igen… sen stupa i säng. Hmm, känns som jag har de kommande två dygnen planerade.