Inte så mycket action

Vi är vid liv men det går rätt segt med det mesta just nu. Fått flera migränanfall så lite dagar har helt sonika trillat bort… Snö och slask litegran som har omöjligjort träning, sen när det släppte så gjorde jag och Tisla ett par pass där jag var lite för slö och disträ för att få det riktigt bra. Bland annat var vi uppe en tisdag för att träna med störning, men blev inte toppen bra, tränade litegran sen mest myste vi och jag försökte påminna henne att det var VI på plan. Fast det var jobbigt tyckte Tisla, skyddsgruppen på klubben tränade och det såg super lajbans ut tyckte lilla trassel. Inte rädd eller så men väldigt nyfiken varför hundarna fick tackla snubben, baha, det kan och VILL jag med… Hum hum, kopplade tillslut upp henne för vore väldigt direkt super olämpligt om hon skulle vilja ”hjälpa till”, det verkade tillslut som att det inte var 100 % att jag skulle lyckas locka henne kvar…

Hon är annars ganska duktig på små träning vi ägnat åt oss hemma… mest kryp, ställande (med tanke på ruta och inkallande med ställande) och en hel del position. Pigg och glad och så himla underbar, lilla pärlan. Krypet tar sig så sakteliga framåt (både bildligt och bokstavligt), fortfarande enstaka ”steg” och mycket hjälper. Fast inemellan testar vi flytta framtassar med matte mer upprätt och det går baske mig ganska bra… skynda låååångsamt var det. Jag är nöjd.

Puma får fnula runt. Vi tränar lite ibland, sånt som jag vet att hon gillar. Lite inkallningar, trix och uppletande. Delar ju en del på dem nu under promenaderna, Puma är så nöjd att ha mig helt för sig själv ibland… Man kan se hur hon nästan ryser av myskänslor, sötnosen.

Tisla är det också jätte nyttigt för att vi är mycket själva bara hon jag. Leker fram vardagskontakt och sådant som hon inte fått lika mycket av eftersom att de vart två hela tiden, så försöker se till att det blir mycket kvalité på våra promenader. Övade förresten att bli tätt passerade av cyklister och fotgängare med henne lös häromdagen med, gick jätte fint, utrustad med god gotta, favvis pipen och uppmuntrade ord så satt hon med jätte fint kontakt vid min sida alla gånger, nöjd matte. Sen kan man inte låta bli att fascineras över folk som normalt är lite rädda/avvaktade mot hundar… bara för att hon då sitter så uppenbart under kontroll och helfokuserad på mig, alltså cyklisterna/fotgängarna känner sig jätte trygga, så ska de hålla på och kvittra med ljusa röster och klicka med tungan för att få hennes uppmärksamhet…  ehum… fast väldigt bra störningsträning i och för sig dessutom klarade hon ju det bra i alla fall.

Vart sparsamt med spår, dels för den jävla snön… Sedan lite sjuk och mycket att göra… men nu måste vi komma igång om vi ska lyckas hålla oss till våra mål, så blir att sparka sig själv i ändan nu.

Annars jobbar jag mina torsdagar. Mysigt med eleverna, man börjar ju få lite koll på klasserna nu… De börjar dessutom få koll på mig, lärt sig hur någon är som har 2 boxrar, haha, god portion humor, tålamod och envishet – eller vad säger du Christin?

Blev förresten uppringd igår och erbjuden vik. jobb jag hade glömt att jag sökt (sökte för ett par månader sen och hörde inget så antog att det inte var intressant). Får se hur mycket jobb det ger, men kommer passa mig fint med några timmar till här och var – det är ju så roligt med elever så kan bara bli bra.

Släktingar på gång

Pumas kullsyster Diva är parad med BHCH SUCH IPO1 Alex del colle dell Infinito och väntar valpar mot slutet av mars. Små kusiner till min Tisla också med andra ord.

Besök www.enchanters.nu för mer information och kontakt med Ingrid.